En skärtorsdagsbetraktelse

För dig utgiven
För dig utgjutet

Hur många gånger har vi inte hört de där orden i delandets stund, vi hör dem, ibland kanske utan att reflektera över deras ursprung eller mening, ibland så nära att vi känner oss som en av de 12 den där kvällen.

Jag sträcker fram min tomma hand och när jag drar tillbaka den finns där tecknet på mina och alla andra synders förlåtelse, tecknet på att Jesus offrat sig själv för dig och för mig

För mig utgiven
För mig utgjutet

Detta som jag får i min hand är del av den fantastiska och stora gåvan som Jesus delar med sina lärjungar och därmed med oss alla, den där sista kvällen i övre salen
Han delar med alla, alla får vara med och är välkomna. Den som senare ska förneka honom trefallt, de som ska somna och gömma sig, ja till och med honom som ska förråda honom bara någon timma senare.
Alla är välkomna till bordet ingen blir avvisad, alla får vara delaktiga. I hans barmhärtighet och kärlek får de och vi alla upprättelse.

För mig utgiven
För mig utgjutet

Korset närmar sig. Jesus har samlat sina närmaste vänner kring påskmåltiden, den sista måltiden, det första nattvardsbordet. De förstod inte då, vi förstår inte fullt ut idag. Orden han säger är så stora så ofattbara.
Detta är min kropp som blir utgiven för er, detta är mitt blod som blir utgjutet för er till syndernas förlåtelse.
Jesus vet vad han har framför sig när de bryter upp efter att ha sjungit lovsången, Han har lämnat ifrån sig gåvan han kommit för att lämna, det påtagliga tecknet för hans offer. Nu väntar lidandet……
Lärjungarna däremot är förundrade och kanske lite illa till mods den stora gåvan till trots, ännu förstår de inte…..

För dig utgiven
För dig utgjutet

Jesus delar måltiden, enkelt bröd och vin, med dem och med oss alla. Han delar sitt liv med oss, han ger oss sig själv. Han gav oss tecknet på delandet i sitt eget offer och med detta får vi alla bli ett i Kristus.

För dig utgiven
För dig utgjutet