Rörd till lycka eller av lycka.....

igår mitt i söndagens mässa kände jag hur otroligt lycklig och stolt jag är över att få arbeta i Guds tjänst.
Lyckan bubblade genom min kropp och påminde om den där dagen för vigningen.... Det är över ett halvår sedan nu, var tog tiden vägen? Vad gjorde jag med den?
Hur som helst är jag så tacksam över att Gud inte gav upp i sin kallelse, när jag inte svarade, när jag inte ville, när jag inte vågade. Nu står jag här som präst i Guds egen kyrka.
När jag tittade ut över församlingen igår, vi var verkligen inte många så här i juletid, så var jag så lycklig, så tacksam. Jag stod där med brödet och vinet och kände hur nära Gud var oss som samlats där. De som alltid kommer, ett par konfirmander, ett sorgehus, vi som tjänstgjorde, just då var det VI som var samlade i Jesu namn, VI som var Guds församling, vi som fick dela brödet och vinet. När kantorns fantastiska postludium dånade genom kyrkan så var jag nästan rörd till tårar, snacka om att anden gjorde sitt för oss alla..... Det var fanatstiskt.

Det är dagar och stunder som denna jag ska komma ihåg när jag är trött, ledsen och inte förstår varför jag är präst och hur jag ska orka......

julens skrytbygge..... eller var det skrattbygge

Ett litet skrytbygge.
Kollegan och jag bestämde oss för att församlingsgården behövde ett litet tillskott. SÅ denna lilla kreation byggdes under skratt och med mycket kärlek. Den förgyllde f-gården några dagar och under julfirandet fick den ett nytt hem hos någon som behövde den mycket bättre än någon av oss.

Julkrubban och den magiska julstjärnan

Julkrubban har en central plats i vårt hem under advent och jul. Jag tycker det är otroligt viktigt att barnen vet varför vi firar jul..... det är INTE för att tomten kommer!
Krubban har hängt med i många år nu och är lite luggsliten, men det gör inget. Det röda ljuset framför krubban kan tyckas lite malplacerat då anden ju inte kom förrän vid pingst, men det påminner oss om att anden är ständigt och alltid närvarnade i våra liv och i vårt hem.


Äldstasonen var dock i år bekymmrad över vår krubba, det finns ju ingen stjärna, det viktigaste av allt! Så till nästa år är det på skaffa listan! Hans intresse för stjärnan fick sin förklaring ett par dagar senare då det visade sig att de i skolan läst den bok som vi läser högt här hemma nu. Nämligen "Den magiska Julstjärnan" av Kristina Reftel. Denna bok rekommenderas skarpt. En kul och spännande sätt att förklara julen mysterium. Kanske inte för de minsta, men sen så..... Vill du ha ett smakprov så finns det här



Så julkrubban står där och väntar på att få sitt ljus tänt varje kväll när vi är hemma. För barnen är det en självklarhet att den finns där och det är jag så glad för!

lite juligt

Lite julstämning börjar ta form i huset. Dessutom gnistrar snön på träden och marken och jag är nästan klar med predikan till söndagen efter jul........

snö snö snö och så var det lite is

puh,
Snö, snö snö, isbana istället för väg eller var det väg, såg inte för alla snödrivor!
Ibland undrar jag om inte Gud har lite humor ändå.......
All denna snö som får oss människor att bli helt förvirrade och undra HUR vi nu ska kunna göra allt som vi brukar.....
För att prioritera eller omplanera verkar inte, generellt sett, vara det vi människro är bäst på. Varför kommer annars någon farande i 90 km i timman på ren isgata för att någon mil senare passeras av undertecknad någon mil senare då han eller hon ligger bredvid vägen....?
Nu är jag iallafall hemma
puh

Vad är egentligen det viktiga med julen?

Så sitter jag då här helt insyltad i planeringen av julens gudstjänster. Men jag måste säga att jag verkligen uppskattar detta syltande!
Det får mig verkligen att fundera över varför vi firar jul och vad det är jag vill förmedla. För visst är julen så mycket mer än bara julklappar, pynt, godis, mat och tomtar.Egentligen tror jag att de allra flesta människor innerst inne tycker att det är gemenskapen som är det stora kring jul, men ändå dras många av oss med i den stora julkarusellen varje år.
Även om det sekulariserade samhället kanske inte diskuterar Guds människoblivande förvårfrälsnings skull så tycker jag ändå att det allt mer pratas om detta med julefrid och gemenskap. Och tack och lov också om de människor som står utanför andra människors gemenskap.
I media uppmärksammas de som erbjuder alternativa julfirande i församlingsgårdar och andra samlingslokaler. Ett erbjudande för dem som inte har någon att fira med eller som inte orkar eller förmår fixa allt det där som man "ska".

Gud blev människa, därför kan vi lita på att Gud verkligen vet hur det är att vara människa, Gud har ju själv erfarenhet!
Och vad vad var det då Gud gjorde när Gud var människa? Jo Jesus synliggjorde även de utstötta, de som ingen ville ha med att göra. Han åt med dem , han umgicks med dem, han älskade dem, lika mycket som han älskade alla andra människor.

Detta vill jag bära med mig i julens tid, och gärna även andra tider på året. Och jag hoppas att många människor med mig orkar kliva ur julens alla "måsten", för att se det stora "måstet", Att alla människor ska bli sedda och omslutna av sina medmänniskor!

Julevangeliet i Lego

Jag antar att många av er vet att det finns en Lego-Bibel The Brick Testament. på nätet.
Denär rolig att använda sig av ibland just nu var jag och tittade på julberättlesen på Lego-Bibeln. Riktigt gulligt och följer Bibelns text. Kanske något för konfirmanderna?
Egentligen helt onödigt, men riktigt roligt iallafall.......

Pepparkakskyrkan

Här är bild på min Pepparkakskatedral. Detta är bara själva byggnaden sen får vi se hur hela skapelsen slutar.......
Liten stuga, stor stuga och vissa andra saker är på G......Redovisas fortlöpande här på bloggen.....

julens gudstjänster och dess förväntningar

Så mycket det finns skrivet om julgudstjänster av olika slag! Vet inte var jag ska börja. Kanske med att fundera på hur jag vill ha det? Eller ännu bättre fundera på vad folk förväntar sig. Just kring jul känns det som att det är viktigare att ge det människor förväntar sig än det som man själv helst önskar att få ge! Jul och Advent speciellt tror jag det är nödvändigt att hålla tillbaka tyglarna lite så att man inte svävar iväg.
Nåja det är väl så att jag får rätta in mig i ledet och se vad jag kan åstadkomma som är traditionellt och fint. Sen får vi se var det slutar........

Vad sägs om en julottepredikan med Ronja i fokus? "Jag har fått en unge!"

Livet som går vidare med en pepparkakskyrka

Har bakat pepparkakskyrka HIHIHIHI.
Jag är löjligt förtjust i detta!
Barnen hejade på och kavlade deg så det rök om det så nu finns en burk pepparkakor i huset om någon skulle vilja smaka!

Har idag insett att livet går vidare och att det som var så tungt faktiskt ger erfarenhet som är ovärderlig.
Jag hör min vän skratta med mig från himlen ibland och jag tycker om det!
Jag saknar henne här på jorden, men vet att hon finns hos Gud....

Sörj inte att jag är död, glädje med mig för att jag har levt!

Predikan till en julotta........

Jag har varit sparsam med att lägga ut mina predikningar här på bloggen, tror att det handlar om självkänsla. Allt som ligger här kan ju vem som helst läsa. Någon har tryckt på lite så här kommer en julottepredikan med ett par år på nacken. 2006 predikade jag med Josef i fokus..... nåja iallafall med lite ljus på Josef och på familjen och vilka som är familj....



Ett barn är fött! Denna fantastiska nyhet är lika otrolig varje gång vi får höra den! Ett nytt liv så underbart så mystiskt så ofattbart. Vi beundrar dessa små varelser och vi berömmer och gratulerar föräldrarna, särskilt mamman, det är ju ändå hon som gjort det stora jobbet. Den nyblivna pappan står där lite vid sidan av och försöker kanske fatta vad som har hänt…..
Så var det nog också för Josef när han stod där vid krubban och tittade ner på barnet som var så speciellt. Barnet som kommit till utan någon man. När han förstod att Maria väntade ett barn utan att han rört henne hade han noga funderat ut hur han skulle lämna henne utan att dra vanära över henne. Men när han var där i sina planer hade plötsligt en ängel dykt upp och talat om att barnet var av Gud och att han skulle ta hand om det och skydda det som sin egen son. Och nu låg han alltså där, Jesus, hans son. Att det var något speciellt på gång gick inte att ta miste på. Herdar kom, en ny stjärna lyste, änglarna sjöng och vips, nåja lite senare, så stod tre män från främmande land där med dyrbara gåvor. Josef var förbryllad och vem skulle inte ha varit det i hans kläder. Men när han tittar på Maria som ser så lugn och samlad ut trots uppståndelsen och när han ser på barnet där i krubban väcks hans faderskärlek och den instinktiva känslan av att han till varje pris måste beskydda och ta hand om sin lilla familj.

Josef var Jesus pappa, inte biologiskt sett, men socialt och känslomässigt idag skulle vi kanske kalla honom ”plastpappa”. Men vad är det som säger att en plastpappa inte kan älska de barn han lever med precis lika mycket som en biologisk pappa älskar sina barn? Idag när många av oss lever i alternativa familjekonstellationer kan det vara väl värt att tänka på vem som egentligen har ansvar för att alla världen barn blir älskade och får den omsorg de behöver och har rätt till.

Svenska kyrkans mission har i år valt att låta sin julinsamling gå till AIDS och HIV arbete: Detta är något som verkligen behövs.
15 miljoner barn har förlorat sina föräldrar på grund av aids. Miljoner av dem tvingas klara sig alldeles själva utan hjälp.
2001 tillbringade jag 7 veckor i Kenya i ett SIDA projekt. Jag mötte många människor med HIV och AIDS. Jag såg dem lida, jag såg dem dö utan att kunna göra ett enda dugg! Jag såg barnen som blev kvar när föräldrarna dött, jag såg barnen som ingen tog hand om som bodde på gatan och dämpade hungern med att sniffa lim, MEN
Jag såg också barnen som blev omhändertagna av släkt och vänner när föräldrarna inte längre fanns. Jag såg hur man öppnade sina hem för barnen som inte längre hade någon, jag såg hur de fick det som alla barn har rätt till, nämligen kärlek och beskydd. Precis som Josef tog det lilla barnet i krubban till sitt hjärta så öppnade familjerna i Kenya sina hjärtan och hem för de föräldralösa barnen.
Alla barn är allas barn. Det är så lätt att säga mina barn och andras ungar, men när vi tänker efter så är faktiskt unge bara ett annat ord för barn. Och tänk hur väl djuren tar hand om sina ungar……
Egentligen tror jag att vi alla känner ett visst ansvar för världens alla barn. Under hösten har det ju till exempel skett en stor insamling till världens barn, med bössinsamling och tv gala efter konstens alla regler och viss engagerar vi oss. Trots att det faktiskt gäller andras ungar!

Vi ska heller inte glömma att vi alla faktiskt är Guds barn och att han ser oss, ger oss sin kärlek, bekymrar sig om oss och finns för oss trots alla dumheter vi gör, precis som vilken förälder som helst gör. Trots att han inte är vår biologiske far.
Men Gud älskar oss som sina egna barn och det fantastiska är att vi är skapade till Guds avbild vilket betyder att vi precis som Josef fått förmågan att älska alla barn oavsett om det är våra biologiska barn eller inte!
Gud sände sin son till oss för att vi skulle få evigt liv! Han delade det finaste han hade med oss människor. Josef öppnade sina armar för barnet, Jesus i sin tur öppnade sina armar för alla barn som ville komma till honom, han öppnade sin famn för alla människor oavsett bakgrund och ursprung, alla Guds barn är välkomna till honom……
Vi har idag kommit långt. Jag är övertygad om att det sitter någon modern familjekonstellation här inne, med plastsyskon, halvsyskon, låstas mammor och styvpappor och allt vad vi kallar det, men inte finns det mindre kärlek för det. Gud har gett oss förmågan att älska alla barn omkring oss oavsett om det är våra biologiska barn eller inte. Och att alla barn ska bli älskade, det är en önskan väl värd att försöka leva upp till, inte bara i julens tid nej hela långa året.
Ett barn är fött! Ett barn som vill visa oss vad kärlek är..…..

Längtan, pepparkakshus och Jesus

Jag har kommit i läääängtan efter att fixa pepparkakshus.....
Här om dagen när vi skrattade hysteriskt åt pipparkakorna så blev det ännu värre.
Och bara för att plåga mig lite ectra har jag kolla på Mildas hemsida... Där kan man verkligen bli sjuk.....kolla bara!



Tänk så mycket det för med sig att tro att Gud blev människa och kom till oss som ett litet barn för att leva vårt liv och bära våra fel in i döden och uppståndelsen!
Att få fira jul är en nåd och en glädje.
Att krubban är det som står i centrum är en självklarhet, men att få göra fint runt omkring runt om kring och ha ett välluktande pepparkakshus som projekt det är bonusen som vi får för att vi fått gåvan att fira Jesus födelse!
Den här underbara krubban finns hos willow tree.

Den himmelska härskran har anlänt....

Detta är årets tillskott i julsamlingen.
Är så nöjd. Lite änglaprakt skadar inte i hemmet!
Än har Änglarna inte funnit sin permanenta plats i blivande prostinnans hem, men snart så.....

Försök hålla dig för skratt

Jag såg något underbart som fick min redan fnittriga dag att bara bli värre.
Kolla denna länk från Youtube och försök hålla dig för skratt.
De första är kanske vardagligt....men vänta bara!

Pipparkakor!

Snart dags att baka pepparkakor.
För läsare som känner att de kan sortera in sig i facket "pryda" är det lämpligt att sluta läsa nu och ännu hellre sluta titta......

En kollega, jag säger inte vem, men du vet ju ändå tipsade om en länk som kan göra pipparkaks....jag menar pepparkaksbaket lite roligare. Jag har iallafall svårt att sluta fnittra, dålig humor som jag har.
Behöver du nya idéer och nya pepparkaksformar kolla hos coolstuff.se
Sätt sedan fart och baka pipparkakor till farmor om du törs!

ADVENT

Så var det dags för lite pysselbilder.
Inte så mycket att komma med ännu, men adventsljuset är på plats. I år med grön mossa istället för röd sand. Det skar sig med rött till de gröna siffrorna.
Mina killar säger att det är en gubbe för varje barn i familjen......
Tur för mig att det bara finns tre då.......

Advent med kyrkfika

Så är första advent över!
Så underbart det är att höra en församling sjunga och verkligen sjunga i psalmerna. Dessa traditionella psalmer håller genom tiden.
Jag funderade på igår att dessa psalmer säger så mycket mer än jag kan få fram i en predikan. De bär verkligen budskapet. Psalmer, körsång och ljus vad mer kan en första adventsgudstjänst behöva?
Kaffet efteråt såklart.
I min hemförsamling valde de flesta att åka hem och fika. Något som är så synd. Min man som inte springer ihjäl sig i kyrkan kommenterade detta fika , där vi och ytterligare en familj var de enda under 70 år, med att de andra vet inte vad de missar. Här träffar vi människor som vi troligen aldrig skulle ha talat med annars, vi får möten som vi inte skulle ha fått och vi får höra livsberättelser och historier som vi aldrig skulle ha hörtom vi inte varit där. Här möts generationer, något som också är en bristvara i många människors liv.
Fram för kyrkfika, det är fanatstiskt. Och våra barn förgyllde några äldre människors dag med sitt skratt och prat.

Efter min "jobbgudstjänst" på eftermiddagen fick jag mer kyrkfika och detta var lika mysigt det. Ett tillfälle att mötas och prata. Jag hamande i ett par mycket intressanta samtal som gav mig något att fundera på i bilen på vägen hem.....

oerfaren.......och glad för detta

I snart 7 år har jag varit mamma och under dessa år bara behövt ta hand om kräkiga barn en enda gång. Detta måste vara Guds nåd, eller?
Hur som helst idag är dagen då jag ska lära mig hur man gör......Inte kul, men nödvändigt.
Vaknade av att en mycket ynklig pojke ropade på mamma och hade en mindre trevlig säng..... Så gick det med mysiga hemmadagen då jag bara skulle vara och pyssla. NU går jag här på helspänn och funderar på om jag kan svepa in huset i plastad frotté för att undvika otrevliga överraskningar under dagen. Hinkarna är utplacerade, sonen duschad och instruerad om "kräkvett". Att säga "jag vill inte" samtidigt som man kräks upptäckte vi var ingen bra idé. Spridningen ökar så att säga!

Så då ser vi den nya dagen an då......
Laddar med vitt bröd, blåbärssoppa, vatten i extremt små klunkar och väntar.....Det finns ju två småsyskon också......

ett monster till eller har det bara muterat?

Det är ett "monster" som slår och dunkar på min dörr, det är jul och adventsmonstret. Men jag misstänker att det bara är en mutation av pysselmonstret! Jag bara längtar efter en dos, gärna så nära överdos som man kan komma utan att ta skada, av JUL. Glögg, julmusik, pepparkakor, pepparkakshus, stjärnor, ljus, rött, krubba, julevangelium och allt det andra!!!
Nu är det ju så att jag får kämpa emot detta monster lite till då vi har en 40-årsfest att ta hand om först, nog för att stora kalaset har varit, men på fredag kommer släkten också och innan dess är det mycket jobb som ska göras. ÄVen kyrkan är ju ganska aktiv denna tid på året!
Idag ska vi prata symboler med konfirmanderna och då får jag lite pyssel gjort iallafall då vi ska pyssla ljus där man själv får sätta på de symboler man tycker kan vara bra.
Jul jul jul jul

idrottsföräldrar, var positiva!

Jag brukar inte gå med i grupper på facebook hur som helst men idag fick jag ett erbjudande som är väl värt för fler än mig att överväga. Det handlar om hur vi beter oss som idrottsföräldrar. Här kan du kolla lite på en ny bok som är på G. Som gammal (trots att jag är så ung)ungdomstränare vet jag med mig att den allra trevligaste förälder kan förvandlas till ett monster bredvid idrottsplanen. De gapar skriker, härjar och skäller mycket och gärna. Det kan vara andra föräldrar, tränare, motståndare, de egna barnen eller andra och särskilt domare,även om de är 14 år och dömer sin första match, som är offer för dessa överdoser adrenalin.
Ett annat problem är de som bara ser sina egna barn och inte förstår hur en lagkamrat som är något sämre i deras ögon ens har rätt att beträda idrottsplanen på bekostnad av deras barns möjlighet att briljera! Hua jag minns detta med fasa och inser att snart är det mina barn som ska tvingas höra detta liv vid sidan av planen.

Nä fram för idrott för att det är roligt.Låt elittänkandet stanna hemma när vi går och stöttar våra barn i deras idrottsutövning. KUL och ROLIGT och GEMENSKAP borde vara det som får styra låååååångt upp i åldrarna!
Och allt annat än glada hejarop borde vara förbjudet kring ungdomsidrotten!

ljudböcker, Tjuvarnas marknad och Axel von Fersen

Jag har fastnat i ljudboksdjungeln. Det är underbart! Jag har hört böcker som jag aldrig skulle kommit på att läsa själv. Några av dem hittade jag i föräldrarnas bokhylla. Bland annat en Guilloubok. Jag har alltid haft svårt för hans böcker men måste erkänna att böckerna om Arn förvånade mig positivt.



Men nu har jag lyssnat till "Tjuvarnas marknad". En kortare beskrivning av boken finns här Givetvis lyser författarens syn på överklass igenom och han lyckas skicka mer eller mindre väl fördold kritik åt alla möjliga håll, vilket lockar fram många leende hos mig. Ytterligare något som ger mervärde tillboken är Tomas Bolmes inläsning. Han är otrolig på att få till olika röster för de olika karaktärerna. Jag är imponerad!

En annan bok som jag fann i bokhyllan var Axel von Fersen av Herman Lindqvist. En kort beskrivning finns här



Detta är en historisk roman som läses av Lindqvist själv. Spännande och intressant eftersom mycket är hämtat från brev och dagböcker skrivna av de inblandade själv. Jag lärde mig otroligt mycket om tiden kring franska revolutionen.

Hur som helst har detta lyssnande fått mig att längta efter mina bilturer till och från arbetet, de som tidigare var så trista. Lyssnandet har också fått mig att bli nyhetsmässigt handikappad eftersom jag väljer böckerna framför nyhetssändningarna... Men det är väl ett pris väl värt att betala!

adventsyra; frälsare och domare i ett!

Min "jultarm" har börjar göra sig påmind. Eller snarare adventsdelan av den. Jag älskar advent och allt som det står för. Under adventstiden får vi vänta och längta och det finns inte så många sociala måsten som kring julen. Under tre juldagar ska eller förväntas vi hinna träffa alla! Ganska tragiskt egentligen då det kanske bara är under just detta tillfälle som vi ses på ett år.

Hur som helst så är det snart advent och det kliar i mina fingrar som bara vill öppna de där kartongerna med alla underbara saker i! Att få ta fram ljusen och stjärnorna, göra pepparkakshus, bygga upp krubban och få leva advent.
Och att leva advent innebär för mig just att få vara i väntan på julens ankomst. Sjunga och höra adventspsalmerna och alla sångerna som jag älskar och har levt med sedan jag kunde sjunga .....
Att få prata med barnen, både mina egna och dem jag möter i jobbet om varför vi firar jul, om hur Maria och Josef väntade på det lilla barnet, om hud Gud väntade på att den frälsare han sänt skulle födas!

Men så i lördags morse när vi övade med kören hittade jag den vackraste meningen, en mening som talade till mig och gjorde mig så lycklig och varm....
Meningen i en av julens sånger är:

En härlig tröst att han som är vår frälsare, skall en gång bli vår domare vilken härlig tröst



Plötsligt löste sig funderingar kring predikan vid domsöndagen, och hjälpte mig att koppla ihop det med första adventspredikan vilket kan behövas på äldreboendet!

Så den ankomst vi väntar på här i advent är alltså vår domare och frälsare i en och samma person. Är det inte en underbart skönt tanke!!!? Mig ger det ännu mer adventsyra!!!

vänner för livet

För ca 14 år sedan flyttade jag norrut för att studera. Där lärde jag känna många andra människor mer eller mindre väl. Vad jag inte visste då var att 4 av dessa skulle bli nära vänner för livet. Vi bodde nära varandra i bland på snudd till kollektiv. Vi åt, grät, tränade, skrattade, såg vänner, såg efterlyst, såg tre kronor, festade, käkade popcorn, bråkade, pluggade, tröstade, följde med i ambulanser och till sjukhus och en massa annat tillsammans.

Vi är inte lika gamla, har olika bakgrund, olika livssyn, olika liv och ändå är vi så nära.Vi ses inte jätteofta, men jag skulle inte tveka att ringa dessa kvinnor mitt i natten och säga kom och hjälp. De skulle komma.

A, M, M, och C jag hoppas att ni läser detta och att ni vet att jag älskar er och att ni betyder så mycket trots avstånd och sällsynta träffar! Men i morgon då!!!!!

Imorgon blir det tacos, popcorn, rödvin kanske kladdkaka om andan faller på! Skynda er hit darlings jag längtar efter er!!!

livets delar går inte att ta isär.....

Livet fortskrider.
Jag funderar och funderar över just livet och vad det kan göra med oss och vad människor runt omkring oss gör med oss..., ibland utan att de ens vet om det.

Min handledare på samtalscentrum och jag hade ett gott samtal i veckan. vi pratade, eller snarare jag pratade och hon inflikade något ord här och var, om varför vi ibland överreagerar på vissa saker och ibland omöjligt kan förstå våra egna egentligen självklara reaktioner.
Det intressanta är att hon med en enda fråga ställde min självbild på ända. Det var så nyttigt att plötsligt och pga av ett eller två ord från en annan människa insåg så mycket om mig själv.
Hon frågade hur det är med självförtroendet och jag svarade automatiskt att det är dåligt.... hon tittade lite på mig och jag insåg plötsligt att det inte är sant. Det blev så klart att självförtroende och självkänsla är två skilda saker. Mitt självförtroende är det inget större fel på, men självkänslan.....
Och plötsligt öppnade sig mitt liv framför mig och jag såg mönster som jag aldrig tidigare sett. Det var fantastiskt och skrämmande. Jag insåg att det jag säger och gör kan få konsekvenser för dem jag möter långt bortom det jag ens haft i mina fantasier...
Spännande är det med lite otäckt oxå.

En stjärna lyser så klart!

En vän ska döpa sin dotter och bad mig sjunga på dopet. Idag fick jag noter till denna fantastiska låt, texten är underbar. Men hur lätt är det att göra en Carola-låt? Men lyssna och njut!

jorå serru

Här är det full fart..... Ovanligt va?
Håller på att ta ett tag i mitt liv och det som varit.
Tar otroligt mycket energi, men hjälper mig framåt.

JAg säger som gubben som passerade mig idag när jag var på morgonpromenad:

"Dä går tungt i da´ dö"

Japp detgör det, men det blir bättre med tiden......

Anhörig på liv och död av Elisabeth Ohlson Wallin

Copyright samt bildrättigheter tillhör Fotograf Elisabeth Ohlson Wallin.

Igår var jag in Linköpings domkyrka och såg Elisabeth olsson Wallins utställning
Anhörig på liv och död. Den var otroligt stark. Här kan du se ett reportage om utställningen.

Jag blev djupt berörd av dessa bilder som kom mig så otroligt nära.

Placeringen av bilden med en man som ligger ensam på strålning var underbart placerad. Inte nog med att man ser figurerna i taket på bilden så ser man också Jesus med utsträckta armar på altartavlan som skymtar bakom bilden. OTROLIGT starkt.

Alla ni som har möjlighet att gå och se denna fantastiska utställning, gör det.
Men bered er på många känslor och kanske en tår eller två!

Vill ni veta mer om fotografen så gå till hennes hemsida

Förtröstan in i döden!

JAg stötte på en av psalmerna som betyder så mycket för mig.Särskilt efter vännens död. Hon som visste att hon skulle dö, som kämpade mot sjukdomen och döden så länge, valde denna psalm till sin begravning. Det ger mig styrka och hopp och någon form av lugn i att hon somnade i tron på sin frälsare som hon var så säker på lever med och bredvid oss alla, alla dagar till tidens slut

sv ps 313

1.
Min frälsare lever,
jag vet att han lever,
fast världen har sagt han är död.
Och inget kan skilja
mitt hjärta från honom,
ej änglar, demoner och död.

2.
Min frälsare lever,
jag vet att han lever.
Jag honom får möta till sist,
när jag har lagt av mig
min kropp som en klädnad,
befriad från ångest och brist.

3.
Ej så som man råkar
en främling på gatan,
-nej, så som man ser på en vän,
en vän man har drömt om
i nätter och dagar
och äntligen finner igen.

4.
Ja, öga mot öga
i klarhet och jubel
och värme och friskhet och glans
vi lever med honom
som här vi har anat.
Vi lever för alltid som hans.

Funderingar om nya prästutbildnignen

Har sett på Existens som handlar om den nya prästutbildningen. Intressant att följa olika tankar.

Själv tycker jag inte att det var en jättebra idé att lägga in de pastoralteologiska kurserna på universitetet och avstod möjligheten och gick, kanske konservativt, min utbildning i "gamla" systemet. Detta är jag dock tacksam för idag då jag insåg att det där hela året på pastis gör mycket med en människa. Efter en termin hade processen bara börjat.....

pysselmonstret flyttade in till halloween....

jodå ibland kommer pysselmonstret och hälsar på hos mig!
då kan jag inte sluta pyssla när jag väl börjar. Denna gång kom det så lämpligt till halloween vilket sönerna uppskattade.

Vi började med att pyssla lysande lyktor till träden. Tog orange och svart
silkespapper som vi svepte runt tomma barnmatsburkar. Men först klippte vi ut spöken och fladdermöss av vanligt papper som vi klistrade fast på burkarna. När man tänder ett värmeljus i ser det ut som att det finns spöken i burken.....



Sedan tidigare fanns en lampa av samma ide´ i huset.



Pysslandet fortsatte med servettringar av papper. Orange med spöken till barnen.



och något mer diskreta med spindelnät till de vuxna. Mallen till spindelnäten, spökena och fladdermössen hittade jag på webben.




När jag nu använt spindelnär funderade jag på hur man kunde få till lite stämning på bordet mer..... Valde att leka med vinflaskor.....



Spindelnätet är klistrat på silkespapper och sedan pimpat med glitter vilket inte syns på bilden. men fint var det på bordet.

Även godiset skulle vara halloweenmässigt så det tillverkades spökmarshmallows



Detta och lite till har barnen ochjag sysselsatt oss med under förra veckan. mycket klippa och klistra blev det, men kul hade vi!

Vad gäller maten som serverades t ex falddermusbajs, avhuggna fingrar, krokodiltungor och drakögon kanske jag återkommer en annan dag......

Allhelgonaljus med hopp

Nu är så mycket ljus på våra kyrkogårdar.
Alla dessa ljus skriker ut längtan, sorg, saknad, tacksamhet och alla de känslor vi bär med oss då någon som stått oss nära dör.

Men framförallt så tycker jag att det är så skönt att vi i alla dessa ljus kan höra Jesus som viskar till oss eller kanske ropar till oss:

"Jag är med er alla dagar till tidens slut!"


Där i ljusens låga får vi bekräftelse på att Jesus ständigt finns med i våra liv.
Han förmedlar genom ljusens lågor;

Du är älskad
Du är sedd
Du är inte ensam
Jag är med dig och bär dig genom allt!

Vardagslyx....

Vardagslyx är att bli bjuden på trerättersmiddag hos vännerna på en tisdag!
Bara sådär, med "hemmabio" för barnen och middagsprat för de vuxna!

recept på lyckad helg

Helgen som gick var en riktigt lyckad helg!
Min födelsedagspresent skulle fullbordas. Dvs helg i huvudstaden upplevas.
Vi tog tåget från lilla byhålan med vännerna för att ansluta till x2000....10 minuter till godo skulle det vara. SKULLE det vara, mitt på vägen blir vi stående för att invänta ett tåg som är försenat och befann sig mitt på den enspåriga rälsen mot staden... Vi var ca 20 personer på tåget som tänkt ta x2000. Med ett par sms gjorde vi vännerna om väntade på perrongen nervösa. Men för en gång skull var SJ tillmötesgående och höll x2000 ett par minuter så att vi hann med!!!!!!
Stor lycka och jubel!
Som fnissande tonåringar drog så vi, 6 närmare medelålder småbarnsföräldrar, upp mot hufvudstaden. Klev av tåget och lyxade oss med en stortaxi upp till Hotell Rival på Mariatorget. Detta hotell kan rekommenderas grovt och hjärtligt. Verkligen super! Tyvärr kan jag inte visa bilder här, men kolla hemsidan!
Då två+ av vännerna kommit med denna resa på ett bananskal och haft lyckan att få hotellrum i sista sekunden hade de lovat att bjuda på champagne i sitt deluxe rum!!!!


Men innan denna begivenhet tog vi oss ut en sväng på söder och njöt regn och rusk samt en trevlig lunch. Efter ett besök på Oliwer Twist


Sedan var det dags för helgens höjdpunkt kvarteret skatan som går på Rival nu!

Det var helt underbart!Länge sedan jag skrattade så mycket. Dessutom satt vi på andra raden och såg alla ansiktsuttryck och det höjde verkligen. Det rekommenderas starkt att pallra sig iväg för att om möjligt få tag på biljetter till detta.
Kolla detta!

Skrattande mötte vi upp vännerna utan biljetter, de stackarna och tog oss så småningom till Greken på hörnet!



Där anslöt vännerna som bor i huvudstaden och det kändes som en evighet sedan vi sågs! Så skönt att se dem igen.
Middagen var fantastisk även om väntetiderna blev lite väl långa. Men god mat var det!
På vägen hem gjorde vi ett stopp på Akkurat så blev maken lycklig. Finns ett visst utbud där.....
Tillbaka till hotellet avnjöts discosorl och så småningom fantastiska sängar! Bonus var att det blev vintertid så vi fick en timmas extra tid i rummen innan frukosten väntade! Och vilken frukost! T ex serverades grapefruktjuice i konservburk och man kunde beställa direkt av frukostkocken vad man ville ha om det inte stod framme. UNDERBART!
Efter packning tog vi oss mot city för ett besök på Buttericks. Det är ju halloween snart och kalaset är på G.

Med välförättat värv, det underbaraste var en napp med huggtänder till vännernas bebis

Den ser ut ungefär som den här fast med huggtänder. Helt sjukt, men ändå.....

Ja så tog vi då en lunch till och sedan tåget tillbaka tillverkligheten som småbarnsförälder.....
Men detta lever jag länge på!

halloween men bara den 31 OKTOBER!

Förra veckan ägnade jag åt allhelgonavandringar där det präntades in i barn och ungdom att det är skillnad mellan halloween och allhelgona.
Jag berättade historien om jack-o-lantern så många gånger så jag kände mig som en papegoja, men det var det värt. Jag tror och hoppas att de flesta fattade skillnaden.
De var enormt givande med dessa vandringar och att möta alla ungdomarna och deras lärare. Och det viktigaste av allt. ALLA ungdomarna vet nu att Halloween är 31 oktober och faktiskt just 31 oktober! Här kan du läsa kort och koncist o om Halloween och dess historia funderar du mer på allhegonahelgen kan du läsa här eller på svenska kyrkans sida

Halloween har rötter i den förkristna keltiska traditionen som sedan övertogs av de kristnade germanerna. Man firade sommarens slut och vinterns början och tog då hem boskapen från betesmarkerna. Man trodde att allehanda onda väsen var i farten denna natt och därför behövde skrämmas bort med eldar när det mörknade. Seden att göra ”dödskallar” av urgröpta pumpor (ursprungligen kålrötter) och tända ljus i dem har sitt ursprung i dessa föreställningar. Enligt gammal irländsk tradition skulle också de döda denna natt återvända hem och behövde vägledas med ljus och eldar. Traditionen spred sig så småningom över Atlanten och blev en stor tradition i USA. Efterhand har den sedan kommit tillbaka till Europa och sedan mitten av 90-talet är den en verklighet även i Sverige. Seden att klä ut sig och går runt och knacka på dörrar och ropa "bus eller godis" kommer från att folktron menade att helgonen under all-hallows-eve kom tillbaka till jorden för att busa med människorna. Tog man istället hand om de återvändande helgonen slapp man bus och och kunde istället få deras beskydd berättar sägnerna.

Jag försökte under ett par år hålla undan halloween fårn vårt hus, men barnen växte och det är ju faktiskt deras tradition. Så nu firar vi lute hallowen på 31 oktober och nogsamt allhelognahelgen. Och så små de är vet de skillnaden.....
Förra veckan var den stora pumpahandlardagen och idag fick monstret till pumpa sin frisering för året.










Barnen var nöjda och inga fingrar blev varken avskurna eller rispade. Det känns tryggt ochnu ser det fint ut på trappen också, bara att vänta in lördagen och halloween vilket ju i år tyvärr sammanfaller med alla helgonsdag....

Mer bevis på vår pysseliver för denna helg kommer.......

Äntligen......men det kommer att kosta

Idag har kyrkomötet tagit det historika beslutet att öppna äktenskapsbegreppet och äktenskapet för all kärlek som är ömsesidig.
Jag är så glad, stolt och tacksam för detta beslut, men också orolig över vad det kommer att föra med sig.
Vi behöver idag alla be för att vår kyrka ska hålla samman och för att vi alla ska kunna finna vår plats i en kyrka där inte alla fullt ut delar de demokratiskt tagna besluten......
Gode Gud var med oss nu vaka över oss och över din kyrka och hjälp oss alla att hitta ett sätt att hantera det som nu sker. Amen

Svenska kyrkan är en föregångare i att låta kärleksbudet vara det ledande!
JAg är stolt över att få vara präst i en kyrka som vågar ta ställning!

underbara prästjobb

Även om det är stressigt ibland och mycket att göra, iallafall den här veckan så är prästjobbet fantastiskt.
Idag tex har jag haft förmånen att döpa två sötnosar till bebisar. Två väldigt olika gudstjänster, men båda fantastiska på sitt sätt,men stolta storasyskon och rörda far- och morföräldrar.
Det sista dopet hade speciella omständigheter som gjorde att det fanns lycka av många olika slag i luften. det var så fantastiskt!
Och den finaste komplimangen till Gud kom från pappan till barnet som varit något skeptisk och något avvaktande i dopsamtal och andra kontakter.
"Vet du, sa han det var då himla fint och personligt .....så ja jag vet inte,. Men jag stod och var rörd med tårar i ögonen nästan hela dopet"
Tänk vad som händer med människor när helig Ande är verksam i rummet! Det är underbart!

Efteråt var jag medbjuden hem till familjen, något som jag alltid tackar nej till men särskilda omständigheter gjorde att det kändes rätt att följa med. Det var ett underbart kaos med en massa folk i ett vanligt hus och en buffé med hur mycket fantastisk mat som helst och en gästfrihet och värme som gick rakt in i hjärtat!
Tyvärr var jag tvungen att åka efter en kort stund för att vara fira helgsmålsbön.
Det är ju verkligen inte tyvärr egentligen, men jag hade gärna stannat och delat denna gemenskap ytterligare en stund.

Men Helgsmålsbönen var även den underbar! En gästande kör förgyllde vår kväll och de kändes som att mina ord gick in hos många som var närvarande. Psalmsången ekade och jag kände så påtagligt att Gud var där med oss!

Som sagt kan man vara annat än lycklig över att få uppleva en sådan dag på jobbet?

Nu en stunds sömn för att sedan ta nya tag i morgondagens högmässa.

Fantastiska vänner vet vad som behövs.... finn kraften i Fransiscusbönen

Igår var jag ledsen, nere och besviken.
Vännen kom då med två underbara presenter i varsin ram. Det ena är ett utkast till ett glaskonstverk som ska fungera som altartavla i vårt kapell.
Det andra var Fransiscusbönen....
Jag är så rik som har sådana vänner.
Vad jag än gör kan jag inte vara i klass med denna underbara kvinna.
Jag vill dela de underbara orden som följde med mig idag till det jag var tvungen att göra!


O Herre, gör mig till ett redskap för din frid.


Där hat finns, låt mig få föra dit kärlek.
Där ondska finns, låt mig få komma med förlåtelse.
Där oenighet finns, låt mig få komma med enighet.
Där tvivel finns, låt mig få komma med tro.
Där förtvivlan finns, låt mig få komma med hopp.
Där sorg finns, låt mig få komma med glädje.
Där mörker finns, låt mig få komma med ljus.

O gudomlige Mästare, låt mig sträva
inte så mycket efter att bli tröstad, som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådd, som att förstå,
inte så mycket efter att bli älskad, som att älska.

Ty det är genom att ge, som man får,
genom att förlåta, som man blir förlåten,
och genom att dö, som man uppstår till det eviga livt.


Franciskusbönen, Den helige Franciscus, 1300-alet


Sedan ringde jag Lunkentuss som gaskade upp mig genom att påminnna om att vår sedan länge planerade Brysseltripp nu ligger i röret!!!!
Datum är satt och om jag känner henne rätt är flygbiljetterna beställda idag!
Som sagt jag är rik, Ni mina vänner är så värdefulla!

det där garaget

Osså var det det där med garage!
Det händer faktiskt grejor....numer har taket även tegel på sig, inte illa va?!
För er som inte tror att det är riktigt sant att det nu växer fram ett garage kommer här bildbevis....
Jag förstår om ni tvivlar efter 5 år...... men det är sant!!!!!

bröllopsscrap

Jag fortsätter att försöka....
Nu är det bröllop igen så att ehhhh.

Men jag är stolt över att ha tagitmig lite tid att göra denna kreation.....

Och övning bör ju så småningom ge färdighet!

PAPPER!!!!!!!!!!!!!!!

Papper!
Hur mycket papper kan man använda på en vecka och hur mycket får det plats på ett skrivbord?
Någon talade om ett papperslöst samhälle HAHAHAHAHHAA inte där jag är iallafall!
Det är ju papper överallt.
Information som jag vill ha och behöver men också sådant som jag verkligen inte behöver.
Och när man kommer hem och vittjar brevlådan är det ju också papper i mängd.... Hur mycket är egentligen nödvändigt av detta?
Tyvärr är jag ju en sådan som skriver ut mina mail för att veta var jag har dem, men det måste ju finnas ett bättre system?!

Nåja nu ska jag ta och skriva doptal, griftetal och en predikan som jag troligen kommer att skriva ut för att kontrollläsa innan jag skriver ut den rätta versionen!!!!

Men innan det ska jag ta en tur och andas in frisk höstluft renad av trädens liv...... de träd som ger mig papper att skriva på!!!!!

klokt

Arbeta som om inte pengar betyder något, sjung som om ingen lyssnar, älska som om du aldrig blivit sårad och dansa som om ingen tittar!
"Kirsten Dunst"

funderingar om min kyrka

Ojojoj nu går tiden och jag med den.....
Fattar inte vad som händer, men kanske är det jobblivet som visat sig!

Igår gjorde jag BodaBorgpremiär! Detvar jättekul och jag inser att min tävlingsinstinkt sitter där den ska. Bodaborg är ett äventyrshus typ fångarna på fortet!!! Väldigt roligt var det! Rekommenderas starkt!

Denna vecka kan jag annars inte beskriva ännu pga av känslor som svallar. JAg mötte återigen den reella verkligheten gällande ämbetsfrågan.....Ni vet det där som avgjordes för 51 år sedan....att även kvinnor kan vara präster! Hua motståndet mot detta lever i högsta grad och det dummaste jag hört denna vecka är att detta inte är något som har med männiksosyn att göra! Hur kan man hävda detta? Om jag, för att jag är kvinna, inte kan anses vara präst så måste det väl ha med människosyn att göra eller???????
men vad förstår väl jag?
Vad jag förstår är att jag tycker det är lågt och fegt att inte dyka upp till en träff tillsammans med dem som man dragit igång en diskussion som detta med.
Anledningen , ja det vet ingen, men det var ju så smärtsamt!!!!!!
Jag bara undrar ; Hur smärtsamt var det för de kvinnor som satt där? Och för de män som inte delade åsikten men riskerar att anklagas för att ha den?
Fegisar stå upp!

Jag blir också förvånad och förtvivlad över hur mycket av denna åsikt som faktiskt existerar....vad är det för kyrka jag gått in i ? Med unga män som uppenbarligen ljuger inför Gud och sina biskopar för att bli präster trots sina förlegade åsikter.....

Och hur många står fast i detta därför att deras sociala sammanhang kräver detta?.....

Dessa Hollywoodfruar, men jag förlitar mig på tandfen!

jag förundras!
de senaste veckorna har jag verkligen förundrats över oss människor, svenskar och även över mig själv. Skälet till detta är Hollywoodfruar som går på tv 3. Dessa kvinnor som lever i det blå får många av oss att bänka sig framför tv.n läsa tidningar och debattera dessa blondiners uttalanden.
Varför...?
Efter att ha förstått att de kanske inte är de smartase brudarna, iallafall inte de mest politiskt korrekta med svenska mått mätt kollade även jag på senaste programmet. Det var mer än en gång jag fick lyfta upp hakan som trilla ner på golvet.
En intervju med Anna Anka på aftonbladet tv förstärkte inte direkt mina försök att ändå tycka att var och en har rätt att uttrycka sina åsikter..... Om en man blir slav av att diska mot sin vilja vad blir då en kvinna? Inte slav? Hur som helst tycker Anna Anka att man ska anställa någon för att göra det. Och visst det kan man ju....eller?
Funderar på om min feministvän något längre norr ut skulle stå ut med att se denna serie mer än fem minuter????
Ja vi ser alla olika på livet och tack gode Gud för det. Jag skulle absolut inte vilja byta bort mitt emellanåt slitiga liv mot det som dessa fruar lever......
Men som en av kvinnorna sa....
"Vi har en bra uppdelning min man och jag, han betalar allt.....!"
Skulle onekligen känna mig obekväm i en sådan beroendeställning. Tänk att behöva be sin man om "veckopeng"
Nä då sitter jag nog hellre här och funderar på hur jag ska få tiden och pengarna att räcka till.

Och föresten så kan nog familjen (läs äldsta sonen) hoppas på ett lätt ekonomiskt tillskott under natten då vi väntar tandfen här i huset.......

underbart!

vilken underbar söndag jag hade.
Att få vara präst och fira två fantastiska mässor med lovsång, körglädje och dop är en Guds nåd alternativt stor tur!
En av mässorna tvingades dock blivande prostinnan fira utan skor på tassarna, vilket väckte en del munterhet och vissa paralleller till Jesu vandring drogs....
I Torsdags lyckades jag nämligen bevisa hur farligt träning kan vara då jag på gymmet lyckades slå i "ringtån" i en mattkant (jag vet det låter löjligt, men det är sant)så illa att det gick av/alternativt fick en spricka! Detta gjorde det helt omöjligt att tvinga i fötterna i ett par normala skor, ännu mindre i kaftanskor! För kaftan var ju klädseln i går valdagen till ära!
Så det blev strumpbeklädda fötter som stack fram under alban!
Nåja jag tror att både mässan och dopet blev giltiga iallafall!

Dagen avslutades sedan med konfirmandupptakt, 106 konfirmander med föräldrar dök upp i kyrkan!
En relativt slutkörd, men lycklig, pastorsadjunkt körde sedan hemåt i "safarirallyland" för att sedan sjunka ner i köket med make och tekopp.

Mitt i allt detta var det ju också kyrkoval......men det är en annan historia

Än så länge njuter jag bara av gårdagens lyckorus.....

t-rex

präst- och diakonmöte

Huvudet är fullt!
tre dagars präst- och diakonmöte är avklarade. Det var mycket intressant och lärorikt på många olika sätt. t ex har det blivit väldigt tydligt för mig hur olika vi inom vigningstjänsten ser på saker och ting....OCH vilken rätt vi tror att vi har att uttrycka detta. Vissa har verkligen begåvats med för lite folkvett!
Men mestadels positivt har det varit. Några fantastiska föreläsningar har jag hört och många trevliga kollegor har jag träffat.
Nu är mitt arma huvud fullt av intryck, att umgås med typ 350 personer under tre dagar tar på krafterna. Finns liksom ingen tid att bearbeta allt man möter. SÅ nu ska sömnen få göra sitt.

Jag fick idag möjligheten att vara med vid vid mässan och dela ut nattvarden! Det var sååååå underbart! alla dessa människor, all glädje, denna innerlighet. Jag vill ha mer!!!!!
Det finns bara ett som saknas, vännen som skulle varit där, som jag vill dela denna glädje med, men som redan är hos Gud. Jag saknar henne så det gör ont!!!!!
Varför måste hon dö?
Gråt inte för att jag är död, gläds med mig för att jag har levat!

Det har varit så påtagligt dessa dagar att hon inte finns....Gode Gud omslut mig och alla andra som saknar och sörjer henne!

Kyrkovalet, gå och rösta!

Glöm inte att rösta i kyrkovalet!
Viktigt att valet blir demokratiskt och det blir det inte med bara 10% röstdeltagande!
Kom igen och pallra er till valurnorna.
Det går på de flesta ställen även att förhandsrösta!

Predikoångest.......

Hm
Predikoångest är otrevliga saker!
Brukar inte känna så, men den här gången är det riktigt tungt....
Har jag verkligen något att säga som andar vill höra?
Man kan ju alltid hoppas.
Har bestämt mig för att ta med några pinnar in i kyrkan och bryta av.....(anknyter till Gt-texten)så om de inte minns vad jag sa så kommer de iallafall ihåg pinnarna.....om jag har tur!

Problemet är att denna gång är det min välkomstpredikan. Surt att få ångest då, men kanske fullt naturligt. SÅ nu har jag tagit till Facebook och kamraterna där som pepp-klack. Mycket bra instrument!
Jag behöver verkligen pepp just nu.Vissa otrevlig erfarenheter från förr har kommit ifatt och någon står på min axel och skriker att jag är en dålig predikant! Har försökt med många medel för att få bort detta skräp från min axel, men det kommer tillbaka som en form av gummiboll! Är detta tillåtet! Får kanske se till att släppa luften ur den där bollen!

Ja ja nu finns det i allafall en predikan så då får jag väl ge mig ut och skaffa pinnar!
Och ikväll ska jag vara snäll mot mig. Äta god mat, dricka ett glas vin , fixa naglarna och förbereda mig för morgondagens bröllop.
Hm kanske också plocka fram några utvärderingslappar från ett konfaläger och ha en egotripp av att de ungdomarna iallafall tyckte att jag är bra. I krig och inför predikan är alla medel tillåtna!
Innan söndagen kommer tänker jag stå där och vara stolt över det jag åstadkommit....så det så!

ställ in ögonen och koncentrera dig....

Kolla om du kan se de tio ansikten som finns i bilden....
Jag tycker om illusioner och den här är riktigt vacker.....
Leta och njut av bilden

garageskelett

Helgen har ägnats åt garagebygge. Sånu står det efter mycket strul innan ett garageskelett på den där garageplattan som vi haft i 5 år nu! Nu ska det BARA fyllas på med isolering, papp, panel och ja allt vad som behövs.....Gärna också ett tak så klart!

Min roll har varit markservice denna helg och det har varit ett heltidsjobb, jag lovar. Mat , disk , in och ut ur kyl, diskmaskin och skåp.
Tur att det finns trevliga vänner som kan hålla sällskap!

Och så idag skulle jag träna p att ha ledig dag utan attgöra tusen saker, mendet går så där.
Har rensat skor och dessutom fått jobba ett par timmar för att få ihop detta ed försäkringskassan som har ett system vilket inte är byggt för oss som jobbar oregelbundet!
HUA!

Och nu är det dags för mat för de små sötnosarna som håller på att dela upp sina leksaker mellan sig....... Plötsligt ska de ha ALLT ihop, och sedan turas om med vilket rum de olika sakerna ska vara på...... Smidigt system .....not!

KYRKOVAL 2009 glöm inteatt gå och rösta

Så är kyrkovalet igång, i allafall snart.
Här i lilla byhålan har vi tre listor att välja mellan. Ganska tragiskt egentligen i en liten by. Bättre att samarbeta och tillsammans uppnå det allra bästa...... Men här har vi annat sätt att lösa problemen på, här är det tyvärr osämja mellan olika falanger......
Ledsamt, men sant. Jag hoppas att det blir en ny sammansättning av kyrkorådet så att det händer grejor här i församlingen. Alltid bra när det rörs om i grytan så att det inte bränner fast i botten liksom....
Maken har ställt sig på en av listorna, den som är mest inklusiv för hela församlingens bästa . På ett sätt hoppas jag verkligen att det går så bra för denna lista så att han faktiskt får ta plats i kyrkorådet. De behöver sådana som han som är relativt oförstörda av kyrkans måsten och istället har klara ögon.
Ja spännan e ska det bli att se hur det går och hur det blir.

scrapobjekt bröllop

Nu har jag provat att scrapa lite, här är min första "officiella" skapelse som ska vidare till en mottagare.....
Det gäller ju att våga vara lite modig i att outa sina prylar. Men om jag som glad amatör kan visa mina alster så kanske fler "nyingar" som jag i scrapvärlden vågar prova....
Jag har inte all tid i världen för att utveckla mig, men det är ju så kul när man får
lite tid att skapa.......