söndag 31 oktober 2010

Halloween behöver inte vara så krångligt

31 okt firas halloween för dem som så önskar. Jag är mycket noga med att påpeka att denna helg inte ska blandas ihop med Allhelgonahelgen. Vi har de sista åren haft en spökfest, maskerad för alla....vuxna och barn. uppskattat och så himla roligt!

Vi brukar pyssla en del för att få rätt stämning. Ute är det pumpa och så lyktor i träden. Lyktorna i träden gör vi av barnmatsburkar som vi klistrar ett spöke på och sedan sveper om med silkespapper i orange eller svart. Ett värmeljus i och wholaaa. En lykta till trädet!



Sedan pyntas det en del inne också. Vi har genom åren samlat på oss en del....och det används filtigt, paljetter, lyktor, spindelnät, torkade blommor, pumpor, stenar och en massa mer...
Det behövs inte så mycket mer än lite grejor och fantasi för att det ska bli helt ok för både barn och vuxna.....










Sen så är det detta med dukningen. Barnen och jag har ägnat oss åt att göra servettringar. Enkelt och fint. Snöre ett spindelnät eller spöke klippt i papper och en lapp med namn.



Även vinflaskorna får speciell dekor kvällen till ära.

Och så är det mat då.... Vad sägs om häxbål, fladdermusbajs, avhuggna fingrar, grodlår och maskar, drakögon......?
FLADDEMUSBAJS

AVHUGGNA FINGRAR

GRODLÅR


Utklädningarna varierar en del men teman går liksom igen...... Av respekt för alla inblandade så lägger jag aldrig ut bilder på människor i denna blogg, men ni kan ju själva tänka er.....

Så det jag vill säga med detta inlägg är att alla kan fixa ett halloweenparty ganska lätt. Så klart kan man göra det mycket mer komplicerat, men det är inte nödvändigt. det räcker med små medel och goda vänner som gör festen kul!

fredag 29 oktober 2010

Halloween och revrend fun

Kan inte undanhålla världen detta.
Jag älskar reverend fun, det bara är så!


onsdag 27 oktober 2010

missunsamhet

Ibland förvånas jag över världen, medmänniskorna och över mig sälv. Det som förvånar mig är den vitt utspridda missunsamheten mellan oss. Det kan handla om småsaker, men ändå. Är det den Svenska Svartsjukans långa armar som tar oss emellanåt eller handlar det om att vi har så dåligt självförtroende att vi inte tror att vi själva är tillräckligt bra för att duga att var avän med eller.....
ofta hör jag människro kommentera grannens dyra vanor, eller andra barns fina kläder. "Hur kan deha råd med det?" "Jasså har de bytt bil nu ugen, duger bara ett år förstås...!" Vad är det som gör det svårt att glädjas med dem det går bra för?
Likaså när människro träffas och umgås i föreningar, syföreningar, idrottsklubbar, kyrkor eller rent privat. Varför är dte så svårt att släppa in nya människro i gemenskaperna? Vad är det som gör det så svårt att dela sina vänner med andra, vad är vi rädda för. Ibland kan jag också fastna i den där fällan, tänk om hon eller han inte vill vara med mig nu när de mött mina fantastiska vänner. Men när jag funderar ett varv till så vill jag ju vara generös med det som jag har och tycker är fantastiskt, mina vännre och mina gemenskaper. Att få dela gör ju varje människa rik, jag vill tro det iallafall......
Jag ser ju i syföreningar och annat att dte inte är lättt att bli insläppt. Jag ser i mindre samhällen hur svårt det kan vara att bli acceptrad i de sociala sammanhangen...... Gode Gud visa oss vägen och gör oss villiga att vandra den.....

I Jakobsbrevet står det: Det finns dem som haft änglar på besök utan att veta om det....

Det är värt att tänka på!

söndag 24 oktober 2010

Sackaios fick liv ur säcken.....

Idag har jag predikat om Sackaios som fick träffa Jesus.
Sackaios var en man med ytterst dålig självkänsla, en som alltid fått höra att han var för kort och kanske rent av ful. En som såg sig själv som värdelös och därför gav sig rätten att lura andra, vad spelade det för roll, ingen tyckte ju om honom ändå....
Och så kom Jesus in i Jeriko och vill hälsa på hos honom.... den dagen hände något med Sackaios, han blev sedd, han blev någon...
Jesus kom hem till honom utan att, som tomten, fråga om han varit snäll, Jesus bara kom och det gav Sackaios livet!
Det slog mig så tydligt att det är just liv som Jesus kommer med, en stor säck liv har Jesus med sig som han delar ut av till dem som inte tycker att de är värda ett liv......
Jesus ser vilka som behöver få ur hans säck och han bryr sig inte ett dugg om att andra tycker att de gjort sig mer förtjänta av det än dem som Jesus ger till. För Jesus ger inte till den som förtjänar, han ger till den som behöver, det mina vänner är vad nåden går ut på!

Bara så där

Gårdagskvällen blev en sån där oväntat fantastisk kväll. Då vi inte hade möjlighet att följa med vänner till Stockholm pga av jobb så fixades barnvakt och vi planerade en middag på stan. Det gjorde även andra vänner och via det fantastiska Facebook fick vi reda på varandra och tog en middag tillsammans så där oförhappandes! Och så trevligt det blev sen!
Vi besökte Trattoria da Vinci, en fantastisk restaurang med italiensk mat och vin. Men bäst avr det oväntade goda sällskapet!
Tänk va energi man kan få bara så där!
Gud är god!

fredag 15 oktober 2010

Rut!

på söndag är en av texterna hämtade från Ruts bok.
Rut är en stark kvinna i en kort bibelbok. Ta fram din Bibel om du har lust och läs om Rut och Noomi och deras fanatstiska vänskap. Visst kan man uppröras lite över de kulturella betingelserna som inramar berättelsen, men när man ser bakom detta så är det en berättelse om en djup vänskap, en vänskap som är beredd att ta både utanförskap, fiendeskap, identitetsproblem och mycket mer. Det är en ung kvinna som är beredd att offra sin framtid för vänskaps skull. Det är stort. När Den äldre kvinnan, Noomi, uppmanar att Rut ska vända bort från henne för att hitta en make bland sitt eget folk får hon istället för ensamhet och synen av en rygg gående bort från sig denna enorma kärleksförklaring:

”Tvinga mig inte att överge dig och vända tillbaka.
Dit du går, går också jag,
och där du stannar, stannar jag.
Ditt folk är mitt folk,
och din Gud är min Gud.
Där du dör, vill jag dö,
och där vill jag bli begraven.
Herren må göra mig vad som helst
— endast döden skall skilja oss åt.”


Rut visar att människan är anpassningsbar och har förmågan att definiera om sina ramar om det är nödvändigt. Skulle Dy göra som Rut för din vän? Står du kvar när det blåser, när sjukdom och sorg river i din vän, finns du då där?
Jag vill bli lite mer som Rut!

lördag 9 oktober 2010

Hur svårt är det att säga hej

på sista iden har det visat sig att vissa barn som jag möter regelbundet har väldigt svårt att hälsa. Detta kan, jag vet att det är löjligt, reta mig till vansinne!
Jag menar att det hör till det mest grundläggande att hälsa på människor man känner och särskilt om de hälsar på mig. Föräldrarna verkar i vissa fall ha gett upp och ler lite lätt överseende eller kanske i bästa fall säger till lite lojt:
-men man säger väl hej iallafall.
Mina arma barn hade troligen fått en föreläsning i normalt folkvett och vid upprepning blivit utan lördagsgodis.
Att inte hälsa är verkligen att osynliggöra dem man möter. Inte för att jag menar att ett barn osynliggör en vuxen på detta sätt så att det är skadligt, men barnen växer ju upp till vuxna.
Vårt samhälle är redan så kallt och vi undviker alltför ofta att se varandra i ögonen. Varför? Är vi rädda för det vi ska möta i våra medmänniskors ögon, vill vi inte riskera att behöva hamna i en situation där vi möjligen bör agera?
När vi hälsar på varandra så säger vi också till varandra att vi har sett att den andra finns. När vi söker andras blickar så hjälper vi till att räta vår nästas rygg då man måste räta, iallafall lite, på ryggen för att möta blicken som söker min.

Så snälla föräldrar lär era barn att hälsa, det kan göra så stor skillnad för den som de möter!

fredag 8 oktober 2010

Mamma jag har ett recept till dig!

I går vaknade en av de yngsta sönerna och sa:
-Mamma jag har ett recept till dig på dagis, jag glömde att ta hem det.
_eh, jaha, svarade jag, vad är det då?
-Jo vi fick så god fisk så jag bar att få receptet av Gunilla så att vi kan göra det hemma!
Hallå ungen är fem år! Det brukar inte vara så värst populärt med fisk, men det mest spännande är att han börjar intressera sig för recept!!! Det här kan bli riktigt bra om det fortsätter.
Men visst ser det läckert ut!

Recpetet som han fick med sig hem kommer från arla.se Vill du prova själv så vassego....
4 port
600 g fiskfilé, t.ex sej
3/4 tsk salt
1 krm peppar
2 tsk oregano
1 dl svarta oliver med kärnor
100 g smulad Apetina® vit ost
2 1/2 dl Kelda® Pastasås Tomat & crème fraiche
Gör så här
Sätt ugnen på 225º. Tina fisken. Lägg den i en smord ugnssäker form. Krydda med salt och peppar. Strö över oregano, oliver och smulad ost. Häll på såsen. Gratinera i mitten av ugnen ca 25 min. Servera med kokt ris och grönsaker.

Ja tänk så skönt att slippa planera maten själv numer då.....

söndag 3 oktober 2010

Kosmos verkar inte bo i vårt hus iallafall

Efter en tur till Ullared som blev alltför dyr så är vårt hus ett virrvarr av prylar. Detta i kombination med allt för mycket arbete är inget bra! Det är rörigt. Dessutom sys det nya gardiner till köket.... tro nu inte att jag gör det själv för det skulle bara göra katastrofen ännu värre, nej nej, mamsen får ta hand om det.
Hur som helst är det nu halvdant i kök, vardagsrum,sovrum och hall, för att inte tala om tvättstugan där mycket av det som står i vägen har stuvats in! Hua, men ack så fint det kommer att bli när det är klart!
Kanske det till och med dyker upp en bild på bloggen, vem vet.
Dessutom verkar det som att garaget faktiskt börjar närma sig något som kan börja kallas klart! det fattas nu mest dörrar och en garageport..... Och sen är det bara insidan kvar!
Om någon skulle kunna tänka sig att ge oss en påse pengar och en påse tid så skulle det vara färdigt på ett kick!
SÅ då är det väl bäst att jag kryper till kojs så att jag iallafall kan ta tag i något i morgon......

Förresten så har jag fått Adventslängtan, är det inte lite tidigt eller?????

Feta änglar med flottig keps....

Idag skulle jag lägga ut min favvoberättelser om änglar och vad får jag se? Jo att handledaren, som jag numer får klara mig utan, har lagt ut samma berättelse!
Men det bryr jag mig inte om den kan finnas på fler ställen!
Så håll till godo och fundera en stund när du träffade en ängel sist!

Det kom en ängel och räddade Lill-Nisse från den stora svarta hunden. Han var fet och gråklädd. Han hade flottig keps och fimp i mungipan. Ängeln tog Lill-Nisse i handen och följde honom hem. Lill-Nisse visste inte att det var en ängel. Ängeln visste det inte heller.