måndag 28 december 2009

Rörd till lycka eller av lycka.....

igår mitt i söndagens mässa kände jag hur otroligt lycklig och stolt jag är över att få arbeta i Guds tjänst.
Lyckan bubblade genom min kropp och påminde om den där dagen för vigningen.... Det är över ett halvår sedan nu, var tog tiden vägen? Vad gjorde jag med den?
Hur som helst är jag så tacksam över att Gud inte gav upp i sin kallelse, när jag inte svarade, när jag inte ville, när jag inte vågade. Nu står jag här som präst i Guds egen kyrka.
När jag tittade ut över församlingen igår, vi var verkligen inte många så här i juletid, så var jag så lycklig, så tacksam. Jag stod där med brödet och vinet och kände hur nära Gud var oss som samlats där. De som alltid kommer, ett par konfirmander, ett sorgehus, vi som tjänstgjorde, just då var det VI som var samlade i Jesu namn, VI som var Guds församling, vi som fick dela brödet och vinet. När kantorns fantastiska postludium dånade genom kyrkan så var jag nästan rörd till tårar, snacka om att anden gjorde sitt för oss alla..... Det var fanatstiskt.

Det är dagar och stunder som denna jag ska komma ihåg när jag är trött, ledsen och inte förstår varför jag är präst och hur jag ska orka......

söndag 27 december 2009

julens skrytbygge..... eller var det skrattbygge



Ett litet skrytbygge.
Kollegan och jag bestämde oss för att församlingsgården behövde ett litet tillskott. SÅ denna lilla kreation byggdes under skratt och med mycket kärlek. Den förgyllde f-gården några dagar och under julfirandet fick den ett nytt hem hos någon som behövde den mycket bättre än någon av oss.

onsdag 23 december 2009

Julkrubban och den magiska julstjärnan

Julkrubban har en central plats i vårt hem under advent och jul. Jag tycker det är otroligt viktigt att barnen vet varför vi firar jul..... det är INTE för att tomten kommer!
Krubban har hängt med i många år nu och är lite luggsliten, men det gör inget. Det röda ljuset framför krubban kan tyckas lite malplacerat då anden ju inte kom förrän vid pingst, men det påminner oss om att anden är ständigt och alltid närvarnade i våra liv och i vårt hem.


Äldstasonen var dock i år bekymmrad över vår krubba, det finns ju ingen stjärna, det viktigaste av allt! Så till nästa år är det på skaffa listan! Hans intresse för stjärnan fick sin förklaring ett par dagar senare då det visade sig att de i skolan läst den bok som vi läser högt här hemma nu. Nämligen "Den magiska Julstjärnan" av Kristina Reftel. Denna bok rekommenderas skarpt. En kul och spännande sätt att förklara julen mysterium. Kanske inte för de minsta, men sen så..... Vill du ha ett smakprov så finns det här



Så julkrubban står där och väntar på att få sitt ljus tänt varje kväll när vi är hemma. För barnen är det en självklarhet att den finns där och det är jag så glad för!

lite juligt

Lite julstämning börjar ta form i huset. Dessutom gnistrar snön på träden och marken och jag är nästan klar med predikan till söndagen efter jul........









torsdag 17 december 2009

snö snö snö och så var det lite is

puh,
Snö, snö snö, isbana istället för väg eller var det väg, såg inte för alla snödrivor!
Ibland undrar jag om inte Gud har lite humor ändå.......
All denna snö som får oss människor att bli helt förvirrade och undra HUR vi nu ska kunna göra allt som vi brukar.....
För att prioritera eller omplanera verkar inte, generellt sett, vara det vi människro är bäst på. Varför kommer annars någon farande i 90 km i timman på ren isgata för att någon mil senare passeras av undertecknad någon mil senare då han eller hon ligger bredvid vägen....?
Nu är jag iallafall hemma
puh

fredag 11 december 2009

Vad är egentligen det viktiga med julen?

Så sitter jag då här helt insyltad i planeringen av julens gudstjänster. Men jag måste säga att jag verkligen uppskattar detta syltande!
Det får mig verkligen att fundera över varför vi firar jul och vad det är jag vill förmedla. För visst är julen så mycket mer än bara julklappar, pynt, godis, mat och tomtar.Egentligen tror jag att de allra flesta människor innerst inne tycker att det är gemenskapen som är det stora kring jul, men ändå dras många av oss med i den stora julkarusellen varje år.
Även om det sekulariserade samhället kanske inte diskuterar Guds människoblivande förvårfrälsnings skull så tycker jag ändå att det allt mer pratas om detta med julefrid och gemenskap. Och tack och lov också om de människor som står utanför andra människors gemenskap.
I media uppmärksammas de som erbjuder alternativa julfirande i församlingsgårdar och andra samlingslokaler. Ett erbjudande för dem som inte har någon att fira med eller som inte orkar eller förmår fixa allt det där som man "ska".

Gud blev människa, därför kan vi lita på att Gud verkligen vet hur det är att vara människa, Gud har ju själv erfarenhet!
Och vad vad var det då Gud gjorde när Gud var människa? Jo Jesus synliggjorde även de utstötta, de som ingen ville ha med att göra. Han åt med dem , han umgicks med dem, han älskade dem, lika mycket som han älskade alla andra människor.

Detta vill jag bära med mig i julens tid, och gärna även andra tider på året. Och jag hoppas att många människor med mig orkar kliva ur julens alla "måsten", för att se det stora "måstet", Att alla människor ska bli sedda och omslutna av sina medmänniskor!

onsdag 9 december 2009

Julevangeliet i Lego



Jag antar att många av er vet att det finns en Lego-Bibel The Brick Testament. på nätet.
Denär rolig att använda sig av ibland just nu var jag och tittade på julberättlesen på Lego-Bibeln. Riktigt gulligt och följer Bibelns text. Kanske något för konfirmanderna?
Egentligen helt onödigt, men riktigt roligt iallafall.......

Pepparkakskyrkan




Här är bild på min Pepparkakskatedral. Detta är bara själva byggnaden sen får vi se hur hela skapelsen slutar.......
Liten stuga, stor stuga och vissa andra saker är på G......Redovisas fortlöpande här på bloggen.....

julens gudstjänster och dess förväntningar

Så mycket det finns skrivet om julgudstjänster av olika slag! Vet inte var jag ska börja. Kanske med att fundera på hur jag vill ha det? Eller ännu bättre fundera på vad folk förväntar sig. Just kring jul känns det som att det är viktigare att ge det människor förväntar sig än det som man själv helst önskar att få ge! Jul och Advent speciellt tror jag det är nödvändigt att hålla tillbaka tyglarna lite så att man inte svävar iväg.
Nåja det är väl så att jag får rätta in mig i ledet och se vad jag kan åstadkomma som är traditionellt och fint. Sen får vi se var det slutar........

Vad sägs om en julottepredikan med Ronja i fokus? "Jag har fått en unge!"

måndag 7 december 2009

Livet som går vidare med en pepparkakskyrka

Har bakat pepparkakskyrka HIHIHIHI.
Jag är löjligt förtjust i detta!
Barnen hejade på och kavlade deg så det rök om det så nu finns en burk pepparkakor i huset om någon skulle vilja smaka!

Har idag insett att livet går vidare och att det som var så tungt faktiskt ger erfarenhet som är ovärderlig.
Jag hör min vän skratta med mig från himlen ibland och jag tycker om det!
Jag saknar henne här på jorden, men vet att hon finns hos Gud....

Sörj inte att jag är död, glädje med mig för att jag har levt!

fredag 4 december 2009

Predikan till en julotta........

Jag har varit sparsam med att lägga ut mina predikningar här på bloggen, tror att det handlar om självkänsla. Allt som ligger här kan ju vem som helst läsa. Någon har tryckt på lite så här kommer en julottepredikan med ett par år på nacken. 2006 predikade jag med Josef i fokus..... nåja iallafall med lite ljus på Josef och på familjen och vilka som är familj....



Ett barn är fött! Denna fantastiska nyhet är lika otrolig varje gång vi får höra den! Ett nytt liv så underbart så mystiskt så ofattbart. Vi beundrar dessa små varelser och vi berömmer och gratulerar föräldrarna, särskilt mamman, det är ju ändå hon som gjort det stora jobbet. Den nyblivna pappan står där lite vid sidan av och försöker kanske fatta vad som har hänt…..
Så var det nog också för Josef när han stod där vid krubban och tittade ner på barnet som var så speciellt. Barnet som kommit till utan någon man. När han förstod att Maria väntade ett barn utan att han rört henne hade han noga funderat ut hur han skulle lämna henne utan att dra vanära över henne. Men när han var där i sina planer hade plötsligt en ängel dykt upp och talat om att barnet var av Gud och att han skulle ta hand om det och skydda det som sin egen son. Och nu låg han alltså där, Jesus, hans son. Att det var något speciellt på gång gick inte att ta miste på. Herdar kom, en ny stjärna lyste, änglarna sjöng och vips, nåja lite senare, så stod tre män från främmande land där med dyrbara gåvor. Josef var förbryllad och vem skulle inte ha varit det i hans kläder. Men när han tittar på Maria som ser så lugn och samlad ut trots uppståndelsen och när han ser på barnet där i krubban väcks hans faderskärlek och den instinktiva känslan av att han till varje pris måste beskydda och ta hand om sin lilla familj.

Josef var Jesus pappa, inte biologiskt sett, men socialt och känslomässigt idag skulle vi kanske kalla honom ”plastpappa”. Men vad är det som säger att en plastpappa inte kan älska de barn han lever med precis lika mycket som en biologisk pappa älskar sina barn? Idag när många av oss lever i alternativa familjekonstellationer kan det vara väl värt att tänka på vem som egentligen har ansvar för att alla världen barn blir älskade och får den omsorg de behöver och har rätt till.

Svenska kyrkans mission har i år valt att låta sin julinsamling gå till AIDS och HIV arbete: Detta är något som verkligen behövs.
15 miljoner barn har förlorat sina föräldrar på grund av aids. Miljoner av dem tvingas klara sig alldeles själva utan hjälp.
2001 tillbringade jag 7 veckor i Kenya i ett SIDA projekt. Jag mötte många människor med HIV och AIDS. Jag såg dem lida, jag såg dem dö utan att kunna göra ett enda dugg! Jag såg barnen som blev kvar när föräldrarna dött, jag såg barnen som ingen tog hand om som bodde på gatan och dämpade hungern med att sniffa lim, MEN
Jag såg också barnen som blev omhändertagna av släkt och vänner när föräldrarna inte längre fanns. Jag såg hur man öppnade sina hem för barnen som inte längre hade någon, jag såg hur de fick det som alla barn har rätt till, nämligen kärlek och beskydd. Precis som Josef tog det lilla barnet i krubban till sitt hjärta så öppnade familjerna i Kenya sina hjärtan och hem för de föräldralösa barnen.
Alla barn är allas barn. Det är så lätt att säga mina barn och andras ungar, men när vi tänker efter så är faktiskt unge bara ett annat ord för barn. Och tänk hur väl djuren tar hand om sina ungar……
Egentligen tror jag att vi alla känner ett visst ansvar för världens alla barn. Under hösten har det ju till exempel skett en stor insamling till världens barn, med bössinsamling och tv gala efter konstens alla regler och viss engagerar vi oss. Trots att det faktiskt gäller andras ungar!

Vi ska heller inte glömma att vi alla faktiskt är Guds barn och att han ser oss, ger oss sin kärlek, bekymrar sig om oss och finns för oss trots alla dumheter vi gör, precis som vilken förälder som helst gör. Trots att han inte är vår biologiske far.
Men Gud älskar oss som sina egna barn och det fantastiska är att vi är skapade till Guds avbild vilket betyder att vi precis som Josef fått förmågan att älska alla barn oavsett om det är våra biologiska barn eller inte!
Gud sände sin son till oss för att vi skulle få evigt liv! Han delade det finaste han hade med oss människor. Josef öppnade sina armar för barnet, Jesus i sin tur öppnade sina armar för alla barn som ville komma till honom, han öppnade sin famn för alla människor oavsett bakgrund och ursprung, alla Guds barn är välkomna till honom……
Vi har idag kommit långt. Jag är övertygad om att det sitter någon modern familjekonstellation här inne, med plastsyskon, halvsyskon, låstas mammor och styvpappor och allt vad vi kallar det, men inte finns det mindre kärlek för det. Gud har gett oss förmågan att älska alla barn omkring oss oavsett om det är våra biologiska barn eller inte. Och att alla barn ska bli älskade, det är en önskan väl värd att försöka leva upp till, inte bara i julens tid nej hela långa året.
Ett barn är fött! Ett barn som vill visa oss vad kärlek är..…..

onsdag 2 december 2009

Längtan, pepparkakshus och Jesus

Jag har kommit i läääängtan efter att fixa pepparkakshus.....
Här om dagen när vi skrattade hysteriskt åt pipparkakorna så blev det ännu värre.
Och bara för att plåga mig lite ectra har jag kolla på Mildas hemsida... Där kan man verkligen bli sjuk.....kolla bara!



Tänk så mycket det för med sig att tro att Gud blev människa och kom till oss som ett litet barn för att leva vårt liv och bära våra fel in i döden och uppståndelsen!
Att få fira jul är en nåd och en glädje.
Att krubban är det som står i centrum är en självklarhet, men att få göra fint runt omkring runt om kring och ha ett välluktande pepparkakshus som projekt det är bonusen som vi får för att vi fått gåvan att fira Jesus födelse!
Den här underbara krubban finns hos willow tree.

Den himmelska härskran har anlänt....



Detta är årets tillskott i julsamlingen.
Är så nöjd. Lite änglaprakt skadar inte i hemmet!
Än har Änglarna inte funnit sin permanenta plats i blivande prostinnans hem, men snart så.....

tisdag 1 december 2009

Försök hålla dig för skratt

Jag såg något underbart som fick min redan fnittriga dag att bara bli värre.
Kolla denna länk från Youtube och försök hålla dig för skratt.
De första är kanske vardagligt....men vänta bara!