Då är man tillbaka igen.
Veckorna rusar på och nu är det sista innan samverkanspraktiken tar vid. Skönt att få vara något närmare hemmet även om det nu inte blir så nära somman skulle kunna önska. dryga tio mil är att ta i tycker jag.....knappast att se som pendlingsavstånd iallafall, inte i min del av världen iallafall...i Norrland hade det väl setts som nästgårds!
Helgen har varit intensiv men fantasisk.
I fredags var de älskade vännerna på besök det var Så mysigt. Surt att det är så långt emellan och ännu värre att jag missar prästvigningen i januari när en av dem vigs! Men semester på varm ort är ju inte heller fy skam.
I lördags var det trädgården som fick en duvning och så ett besök hos delar av familjen som vi träffar allt för sällan. D var överlycklig när han fick vara med de STORA killarna och åka på fotbollsmatch. Kvällen blev sen och trevlig och söndagmorgon välsignad av att barnen sov så länge att vi fick skynda oss för att hinna till kyrkan.
Kyrkan var nämligen nödvändig denna söndag eftersom det var bibelutdelning. Vår normala gtjfirande församiling är ca 10 själa, men denna stora dag räknades 128 st in!Synd bara att man inte tänkte på innan att det kunde bli mycket folk....en kalk och en paten var lite lite, nattvarden tog lååååååång tid! MEn visst är det härligt med mycket folk i kyrkan. Kaffet efter var rena socialträffen. Så ska en söndag vara!
Tyvärr slutade den inte med söndagmiddag och alappande utan jag drog för att ta mitt lassa av försörjningsbördan....två gtj hanns med på kvällen. Dessa båda kyrkor ligger inom mitt missiv och de hade fått reda på att missivet är klart och var glada för det. Det är ju kul att de blir glada och inte gråter för att jag ska komma, men de lägger relativt stora förväntningarna på mina axlar genom att jubla åt nyheten,,,,,,,,hm ja ja var je kristen ska ju ta sitt kors och följa honom eller hur det var hehehe!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar