Glädje och missunnsamhet

Livet fullkomligt rusar framåt och tur är väl det, men det fina vädret gör att bloggen blir lidande.......
Idag har jag lett en mässa tillsammans med min kyrkoherde och det var så kul.
Vi hade en fantastisk kör med som är super och det de sjöng, psalmerna, mina ord allt rann ihop till en fantastisk helhet. Underbara Mässa, snart får jag göra det varje söndag!
Idag har också mormor varit här. Det är så skönt och underbart att få ha sin mormor hos sig och närvarande när man är över trettio år. Hon njöt av att bara vara och vi fanns och försökte bekämpa maskrosorna som invaderat vår trädgård.
Vi har under helgen avlägsnat ca 2 skottkärror med maskrosor! Det är ett under att det finns något grönt alls kvar. Det var en näst intill löjlig syn att se allt detta på släpkärran , men nu är de borta hehehehe

Sen en liten fundering kring missunnsamhet. En äldre vän till oss som är släkt i släkten är med självklarhet inbjuden till prästvigningen.......dock är inte alla släktingarna på denna sida det, bara dem jag känner......kanske självklart för vissa, men inte för alla.....
Nu har släktingarna börjat tycka att det är hemskt att jag bjudit vännen, men inte hela släkten......HON är ju inte släkt så vad ska HON göra där när inte alla andra är bjudna???++Jag känner dem ju inte ens!De har tagit som strategi att inte hälsa på henne......men allvarligt, är det inte mig de borde straffa?????Men det är klart de känner ju inte mig så varför säga något då? Nu har det gått så långt så att vännen tvekar till att komma! Men som tur är ringde hon oss i dag och berättad vad som pågår. Hon SKA hit om jag så ska hämta henne själv! Så det så!

Hualigen för såna elaka människor......just nu försöker jag behärska mig från att säga dumma sker och tänka på att alla är vi Guds avbild och att förlåtelsen är större......Men innerst inne har jag lust att tala om för dem vad jag verkligen tycker!!!!

Så där ja då fick jag ur mig det!