Vårens utmaning!

Jag har sått!
Tro´t om ni vill, men jag har lagt frö i jord och de har börjat gro!
Tomater, basilika, dragon, citronmeliss, solrosor och oregano ska det bli enligt fröpåsarna.
Nu gäller det bara att hålla dessa spröda små växter vid liv. Hua jag är inte bra på sånt!Men det är värt ett försök!
Som tur är har jag god handledning på arbetsplatsen och det kommer nog gå åt!
Tänkte att om jag lägger ut det här så pressar jag mig själv att bevisa att jag kan....

Före och efter

En av sönerna och jag tog tag i den väldans höstiga trädgården. Och på hans önskan är här före och efter bilder!


Ganska stor skillnad va?
Vi slet vidare och rev och slängde......



Och nu är det så här fint!.....Bara att vänta på blommorna då!

Ny familjemedlem

Vi har nu fått en ny medlem i familjen.Förra året kom herr studsmatta till oss och nu är det fru pool! Barnen jublar.

Men det var ju inte bara att smälla upp underverket!!!! Först skulle sandlådan bort och två träd mer och forslas bort!


Sen skulle det vara vara jämt för poolen också....Så det vara bara att börja gräva. Bor med grästovor och placera dem på lämpligt ställe där det inte fanns gräs. Sen såg det ut som ett UFO landat där sandlådan en gång stod.

Men innan allt var klart hittade vi en "liten" sten. Det krävdes många män för att få få upp den lilla sötnosen, men nu är ligger den fint uppe på gräset.....
Det började med 2 vuxna män som jobbade och en som tittade på och gav goda råd....

Sen blev det fler vuxna män och yngre pojkar.....




Och tillslut var eländet uppe......
Och så var det dags att montera och släta ut botten och så fylla å vatten, vilket tog sin lilla tid, men nu står hon där och är invigningsbadad och klar....
Fru pool i vår trädgård.

Så nu är barnfamiljsträdgården komplett, gungställning, fotbollsmål, studsmatta och pool..........

Mina plommon!

Något jag längtat efter är mina plommon. Trodde inte att vårt lilla träd trivdes så bra hos oss. Men i år blir det nog frukt om inget hemskt händer mina små bebisar. Visst är de vackra!!!!!


Så nu hoppas jag på lite lagom sol och regn så att allt ska gå väl.
När jag ser grönskan och frukten så kan jag inte låta bli att imponeras av Guds storhet. Tänk dessa fantastiska skapelser som växer och frodas och ger oss skönhet, vitaminer och energi.......
Och allt detta utan att Gud kräver så mycket som ett tack, för Gud gav oss allt detta som en gåva att vårda och ta hand om, Vilket förtroende Gud har för sina barn!
Och jag är ett av dem.
Detta gör att jag trots att jag inte måste verkligen vill vråla och ropa TACK GUD!!!!

framåtskridande projekt

För ett tag sedan rapporterades om diverse pågående projekt. Det rörde bland annat en vedbod som skulle fyllas. Här är bevis på att det har skett i alla fall något. Ett par varv med ved har fyllt boden och en del av det som låg ute är bevisligen tomt.....


Det andra projektet rörde lekstugan som grabbarna satte igång med. NU ser det ut så här. Det är klocka på väggen och hyllor som kommit upp. Inte så illa. Och det är mycket intressant att jämföra denna plats med många av tjejkompisarnas lekstugor som är betydligt mer puttenuttiga. Det är tur att vi är olika




Hur det såg ut innan kan du här. Det är tur att det händer grejor när man sliter och att det syns!

en vanlig dag innan semestern!

Idag skulle det grovarbetas. och så snart regnet gav tillåtelse tog jag och tvillingarna tag i det hela. Lekstugan skulle pimpas bestämde grabbarna och så här såg det ut när de just hade satt igång. Bild på hur fint det blev sen kommer inom de närmsta dagarna....

Och så var det den där vedboden. Den kalla vintern har tagit på vedförråden så det är dags att fylla på. Dessutom behövde väggarna stärkas upp för att klara den stora tyngden av alla ved, jag jag vet man få vad man betalar för .......
Vi kan väl lugnt säga att det är rörigt just nu......

Den lilla vedhögen i hörnet är allt som återstår efter vintern.......


Behövs en liten rensning för att allt detta ska kunna komm in och bli torr och fin till vintern då vi troligen vill elda igen.....

T har burit och burit och jag har staplat och staplat så det är en bit på väg nu.....framåt helgen tror jag nog att det ska kunn vara klart. Det är så skönt att få undan sånt här innnan det blir semester för annars är det så svårt att koppla av när man vet att det ligger en massa som väntar på att bli gjort.

En annan sån sak är kläder. Vi är extremt bortskämda med att få ärva kläder till våra barn. Något vi är mycket tacksamma för. MEn nu var det verkligen dags att rensa för att kunna lämna vidare till andra, det är nästan klart, men oj vad det är trist!
Nu står iallafall fyra stora pappkassar och väntar och detta trots att tre andra kassar försvann förra veckan.........

Slutet på något fantastiskt är början på något nytt

Sitter och läser Lunkentussens tankar om att vara nybliven präst och om hur det känns. Det intressanta är a ttsamtidigt som jag läser hennes tankar så håller jag på att plocka undan på mitt skrivbord och avsluta mitt eget adjunktsår. Det känns som det var förra månaden som jag kom hit, men nu har året plötsligt passerat och jag ska, om en månad, kalla mig komminister och ta allt det ansvar som tillhör denna titel.
Det ska bli otroligt spännande, men jag kommer att sakna min missivförsamling, församlingsborna, medarbetarna, kyrkorna........
Men så är livet, det fortsätter och när man är klar på ett ställe så ska man vidare. Jag har haft det otroligt bra och kan bara önska att få det lika bra i min nya församling.
Volontären och jag fick varsitt olivträd av alla medarbetarna. Det är inte lätt det där med olivträd, men om jag sköter det väl ska det tydligen kunna ge mig en skörd på ca 20 kg om 20 år, de första små oliverna ska tydligen dyka upp då trädet är ca 5 år. Men vänta kan jag ju göra och mina efterföljande oxå då den förväntade åldern vid dödsögonblicket för trädet förväntas vara ca 1500 år.

Den som äger ett olivträd anses i många kulturer som rik, och jag är rik på andra sätt som haft så fantastiska arbetskamrater under detta år.......
Jag fick också just veta att den som hugger ner ett olivträd, i vissa länder kan straffas med döden!!!! Jag måste troligen ta väl hand om detta träd, jag ska göra mitt bästa!

Har också lyckats att missa att man måste fylla i när man fick sitt förordnande som vigselförättare av kammarkollegiet på alla vigselblanketter, igår kom det tillbaka på posten så det vara bara att göra om och göra rätt, trösten är att jag inte är ensam om detta misstag......

Nu ska jag fortsätta plocka och avsluta lite här och lite där......

Vår fina fina trädgård.....

Kan inte låta bli att lägga ett foto på färgerna som bara sprakar.......

I helgen har vår djungel förvandlats till en trädgård, iallafall delvis, det kostade kraft, men fint blev det. Nu står hallonbuskarna där de ska vara, rabarberna kvävs inte längre av gräs, jordgubbarna har fått ny fin jord, dill,sallad och vitlök ska snart börja , buskar och sly är bortsågade, detta är effektivitet på hög nivå.
Blåklinten är så otroligt vacker och jag är glad att vi bestämde oss för att låta dem vara kvar förr året......

Dessutom införskaffade vi nya urnor och växter till dem och fick plötsligt en fanatstiskt vacker trapp till vår groventre......



Här är också vår lilla buske som jag visade tidigare i våras...Clematis Alpina, den är så otroligt växtsugen så man bara undrar när den ska sluta......

nu så.......... Vår i trädgården

Ni vet den där påsen med blommor..... nu är de utspridda i diverse krukor och amplar.
Altanen börjar ta sommarform och nu väntar vi bara på den där värmen som tydligen befinner sig i nordligare delar av landet. Grattis till er. Så då får man glädja sig åt att förbereda sig för när den kommer hit och det är ju inte det sämsta.






På gaveln av vårt hus har nu den lilla envisa växten som vi planterade för ett par år sedan bestämt sig för att trivas! Det är en blålila klematis som nu är alldeles full av knoppar och jag bara väntar på resultatet!



Som sagt värmen kommer nog till oss oxå...
Det får mig att tänka på psalm 752 i vår svenska psalmbok. Hur sommaren av nåd som en present kommer till oss varje år.

Över berg och dal som en mjuk koral drar sommarn över vårt land.
Livet flödar fram såsom sav i stam, såsom bäck emot havets strand.
Så lev Guds nu.
Av Guds nåd får du ta emot var stund ur hans hand.
Livet flödar fram
såsom sav i stam,
såsom bäck emot havets strand.

Minns att var sekund är en liten stund av evigheten hos Gud,
och när dagen lång du hör fåglars sång hör du himmelens egna ljud.
Så lev Guds nu.
Av Guds nåd får du ta emot var stund ur hans hand.
och när dagen lång
du hör fåglars sång
hör du himmelens egna ljud.

Och när dagens ljus från Guds eget hus nu flödar över din dag,
minns att rätt och frid i vår egen tid ska få spegla Guds kärleks lag.
Så lev Guds nu.
Av Guds nåd får du ta emot var stund ur hans hand.
Minns att rätt och frid
i vår egen tid
ska få spegla Guds kärleks lag.

blommorna står kvar.....

För den som undrar så står blommorna fortfarande kvar i sina påsar ute, men snart så kanske de pryder våra urnor på balkongen, trappen och andra små ställen!

vår!!!!

Idag var det dags att införskaffa blommor till urnorna. Allt för att glömma bort vårens negativa biverkningar i form av allergier. Tur ska man ju ha ibland och det var en sån dag så affären hade idag bestämt sig för att alla penséer kostade 5 kronor. Glad plockade jag ihop en massa blommor och nu står de här och väntar på att bli planterade......
Vänta och se resultatet. OM jag hinner blir det nya urnor också.....

Vad jag ser från sovrumsfönstret!

Vinter är såååå vackert
Detta är baksidan av vår tomt. Vinter är otroligt vilsamt för ögonen när det är snö och kyla.

ny medlem i familjen.....eller snarare nytt nöje i familjen

Lunkentuss pimpar sitt hem eller snarare pojkvännens hem.....Här är det trädgården som pimpas. Det senaste tillskottet är lite annorlunda än nya blommor, sand och planteringsjord det är nämligen denna "lilla" skapelse som inköptes efter salande från samtliga familjemedlemmar på Jula.



Hela grannskapets ungar har varit här och hoppat så blivande prostinnan har knappt hunnit testa själv......men det lilla som erbjudits har varit fantastiskt kul!
Nu inväntar vi diverse skador som möjligen kan uppkomma pga av detta monster som är 4 m i diameter!
Brännskador är det första uppkomna symptomet, men det kan det vara värt!!!!!
OCH det bästa av allt.....stegräknaren räknar steg när man hoppar!

Tyvärr är placeringen av pjäsen ännu ett problem, vi måste med andra ord pimpa lite till för att det ska fulländas.....

min kropp är inte vad den har varit eller är sanden tyngre numera?

så har det då gått ett par dagar igen......
min kropp är inte längre jord för tung fysisk belastning har jag insett.....kan detta bero på att jag är över trettio, eller har det möjligen att göra med bristen av styrketräning? Möjligen en kombination
HA de senaste dagarna lastat skottkärror med sand och kört dessa till ställen i trädgården där det bättre behövs. Min arma rygg känns som att det ska gå av, mycket frustrerande att känna att man inte orkar, men skam den som ger sig. Istället för att ge upp tänker jag tjura och ta i lite till ....och sen ska jag köpa ett gymkort, när jag börjar jobba!
det måste betyda att jag nästa år kommer vara urstark och orka många kärror sand utan att känna mig som en 90-åring efteråt , eller?

Vid gårdagens arbetspass införde jag oxå barnarbete. Jag mutade barnen med glass till efterrätt om de plockade bort alla stenar som lätt följer med när man tar sand ur en osorterad hög. Detta gick de på med liv och lust och blivande prostinnan kände sig mcyket nöjde med denna manöver ända tills de små liven började slåss om vem som skulle ta bort de största stenarna.........Denna , som jag trodde, tidsbesparande åtgärd ledde därmed till att jag fick agera domare och hela tiden säga vems tur det var att ta den största stenen. Barn är konstiga, vilken vuxen som helst hade valt att ta småstenarna och lämna det tyngsta till någon annan.....När kommer denna egenskap in i våra liv? Nån som vet?