Igår avslutades den ekumeniska böneveckan.
Jag hade den stora förmånen att få leda den avslutande mässan i en av våra kyrkor.
Det blev fantastiskt, vi delade alla, trots lite olika nattvardssyn bröd och vin i glädje och gemenskap.
Det som slog mig var hur tydliga våra fördomar gentemot varandra faktiskt är. Vi respekterar varandra så att det nästan blir löjligt......
Fördom 1: I svenska kyrkan sitter man tyst och stilla och applåderar absolut inte!
Fördom 2: I pingstkyrkan talar alla i tungor och det är alltid värsta draget
Fördom 3: I svenska kyrkan är det ALLTID alkoholvin till nattvarden
Fördom 4: INGA medlemmar av frikyrkan vill tar emot alkoholhaltigt vin vid nattvarden
Fördom 5: I frikyrkorna är det generellt mer fritt och man kan ropa halleluja när man vill och känner att det vill ut!
Jag skulle kunna fortsätta denna lista länge, men jag tror att det är tydligt hur dumt det är. Det visade sig att den som hade svårast att sitta stilla och till slut ställde sig upp under psalm 89 "Se jag vill bära ditt budskap herre" var den svenskkyrkliga prästen!
Efter fantastiska musikinslag vågade ingen, kanske av respekt för kyrkorummet, applådera förrän prästen uppmanade till det.
Inte ett enda hallelujarop kom över någons läppar, trots att majoriteten av gudstjänstbesökarna kom från olika frikyrkoförsamlingar. Inte heller något tungotal visade sig.
Vid kommunionen kom det människor från alla församlingar till alla tre stationerna oavsett om vinet innehöll alkohol eller inte.
Så vad blir då kontentan av detta? Att vi alla avstår från att vara oss själva när vi möts i ekumeniska sammanhang? Att inga av dessa fördomar, som jag inte tror att jag är ensam om, stämmer?
Jag tror tyvärr att det är så att vi alla lägger lite band på oss när vi möts över samfundsgränserna. Till viss del är detta kanske positivt,men jag tror att det mer är synd att det blir så. Vi behöver alla lära oss av varandra och se att det finns olika uttryck för att tillbe och lovsjunga den Gud som vi alla tror på.
Så fram för mer mod att vara sig själv i Ekumeniska sammanhang!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar